logo

Carlotta - the museum database

2001:197:2-37 :: bilning, timmerman, timringsredskap

Object description

Diabildssekvens visande timmerman Tommy Nyberg, Jokkmokk, i arbete.

2-4 När stockens sidor är färdigbilade börjar den egentliga knuttimringen.

Med stocken på plats huggs med bila en halsning, som ger en lodrät, slät

yta vid knutförbandet. Den knut som ska timras är en dubbelhaksknut med

tröskel (enkelkattsknut), den kanske vanligaste typen av knut i Norrbotten,

bortsett från de enkla ladknutarna. Timringen utförs med långdrag.

5 Stocken fixeras under arbetet med en specialkonstruerad tving

6 Sett ovanifrån framträder stockens halsning som en svag ingröpning i

stocken

7 När halsningen är klar ska det övre knuthaket i den underliggande stocken

huggas.

8 För att haket ska få rätt djup och läge markeras den övre stocken med

blyerts på den undre och en bedömning görs av hur högt den övre stocken

kommer att ligga när långdraget har huggits.

11-12 Här används såg för att såga ut knutens vertikala snitt ned till tröskeln.

Förr i tiden utfördes detta moment med yxa.

13-14 Knuthaket huggs ur

15-16 Med hjälp av ett stämjärn finputsas tröskelns ovansida. Tröskeln har alltid

sin ovansida med en svag lutning utåt, så att vatten inte kan rinna in i

stommen.

17-19 Med knutyxan huggs virket ned under tröskeln. Även här utförs ytorna så

att vattnet rinner ut från knuten. Rundningen är utförd så att den

överliggande stocken undersida ska passa in.

20-21 När det undre haket är klart placeras den överliggande stocken i läge för

markering av dess underhak.

22-23 Därefter lyfts stocken upp och underhaket huggs ur.

24-26 Knuten är nu färdig, bortsett från finjusteringar som görs i ett senare

skede. Den övre stocken kommer att vändas 180 grader (den har

underhaket uppåt på bilden).

27-28 Med hjälp av en penna och en tumstock överförs den undre stockens form

på den övre, så att ett långdrag kan huggas. Innan man kan märka ut

långdraget kan stockarna behöva grovjusteras med yxa. Det finns ett

speciellt verktyg för att märka ut långdraget, timmerdrag. Det används

dock inte här.

29 När långdraget är markerat vänds stocken.

30-32 Långdraget huggs genom att inhugg görs med jämna mellanrum, från

ömse sidor av stocken

33-34 Därefter huggs virket mellan inhuggen bort

35 Här är långdraget färdigt på en bit av stocken.

36-37 Idag utförs långdraget i allmänhet med motorsåg. Den sågade ytan

efterberbetas sedan med yxa.

  • Data elements
accessionsnummer - fotografi
2001:197:2-37
land - avbildad
Sverige
län - avbildad
Norrbottens län
kommun - avbildad
Jokkmokks kommun
socken - avbildad
Jokkmokks socken
by - avbildad
Jokkmokk
personnamn - fotograf
Lundgren, Per, Göteborg
företagsnamn - rättighetsinnehavare
Norrbottens museum
motivkategori
byggnadsarbete
motivord
bilning; timmerman; timringsredskap
tid - fotografering
2001-03-06
bildbeskrivning

Diabildssekvens visande timmerman Tommy Nyberg, Jokkmokk, i arbete.

2-4 När stockens sidor är färdigbilade börjar den egentliga knuttimringen.

Med stocken på plats huggs med bila en halsning, som ger en lodrät, slät

yta vid knutförbandet. Den knut som ska timras är en dubbelhaksknut med

tröskel (enkelkattsknut), den kanske vanligaste typen av knut i Norrbotten,

bortsett från de enkla ladknutarna. Timringen utförs med långdrag.

5 Stocken fixeras under arbetet med en specialkonstruerad tving

6 Sett ovanifrån framträder stockens halsning som en svag ingröpning i

stocken

7 När halsningen är klar ska det övre knuthaket i den underliggande stocken

huggas.

8 För att haket ska få rätt djup och läge markeras den övre stocken med

blyerts på den undre och en bedömning görs av hur högt den övre stocken

kommer att ligga när långdraget har huggits.

11-12 Här används såg för att såga ut knutens vertikala snitt ned till tröskeln.

Förr i tiden utfördes detta moment med yxa.

13-14 Knuthaket huggs ur

15-16 Med hjälp av ett stämjärn finputsas tröskelns ovansida. Tröskeln har alltid

sin ovansida med en svag lutning utåt, så att vatten inte kan rinna in i

stommen.

17-19 Med knutyxan huggs virket ned under tröskeln. Även här utförs ytorna så

att vattnet rinner ut från knuten. Rundningen är utförd så att den

överliggande stocken undersida ska passa in.

20-21 När det undre haket är klart placeras den överliggande stocken i läge för

markering av dess underhak.

22-23 Därefter lyfts stocken upp och underhaket huggs ur.

24-26 Knuten är nu färdig, bortsett från finjusteringar som görs i ett senare

skede. Den övre stocken kommer att vändas 180 grader (den har

underhaket uppåt på bilden).

27-28 Med hjälp av en penna och en tumstock överförs den undre stockens form

på den övre, så att ett långdrag kan huggas. Innan man kan märka ut

långdraget kan stockarna behöva grovjusteras med yxa. Det finns ett

speciellt verktyg för att märka ut långdraget, timmerdrag. Det används

dock inte här.

29 När långdraget är markerat vänds stocken.

30-32 Långdraget huggs genom att inhugg görs med jämna mellanrum, från

ömse sidor av stocken

33-34 Därefter huggs virket mellan inhuggen bort

35 Här är långdraget färdigt på en bit av stocken.

36-37 Idag utförs långdraget i allmänhet med motorsåg. Den sågade ytan

efterberbetas sedan med yxa.

material - bildbärare
dia färg 24x36
persontext - upphovsrättsinnehavare
Norrbottens museum

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.